fredag 24 april 2009

Fnöffe-Pöffe

Jag fick inget stipendium från Författarfondens dramatikerutskott. BUÄÄÄÄÄÄÄÄÄHÄÄÄÄÄHÄÄÄÄÄÄ! MAMMA! MAMMA! ÄÄÄÄÄÄÄÄHÄÄÄÄÄÄHÄÄÄÄHÄÄÄÄ! Dumma Författarfondens dramatikerutskott. Bajskorvsförfattarfondensdramatikerutskott! Nej, jag menar: Författarfondens dramatikerutskott är sött och rart, till och med Författarfondens dramatikerutskotts BÖLDER är gulliga. Jag ska börja kalla Författarfondens dramatikerutskott för FNÖFFE-PÖFFE. Så gulligt tycker jag att det är. Så jag får säkert sjuttio tusen kronor nästa år i stället! Visst, Fnöffe-Pöffe? Vad har jag gjort i dag? Jag har inte fått sjuttio tusen kronor i alla fall, det är då ett som är säkert, men inte hänger jag läpp för det, inte! Ja ja, kanske är det en smula irriterande att inte få sjuttio tusen kronor. Det kan rentutav få den drabbade att vilja SLASKA MED TARMPAKET - nej, nej. nej, nej! Förlåt mig, Fnöffe-Pöffe, förlåt mig, jag häller mineralvatten över mitt löskokta kranium, mer och mer mineralvatten... självfallet vill jag inte slaska med ditt fina, vackert babyskära, stilfullt marmorerade tarmpaket! Jag vet inte vad som flög i mig. FÖRLÅT. Åh, hjälp. Hjälp mig, alltså! Jag vill ha smågodis. Surisar. Jag vill titta på Sopranos och ha MYSIGT. Dumma alla som inte ger mig sjuttio tusen kronor. Det räcker faktiskt med att jag är avlång. Att min gom successivt krymper. Jag klarar inte fler motgångar. Det borde du ha tänkt på, Fnöffe-Pöffe! Nej, förlåt. Förlåt mig. Jag bönfaller om förlåt.

söndag 19 april 2009

Dagens citat

"Ylva! Det Martina nu säger är engelska och betyder: ´Låt oss dansa! Låt oss rocka!´"

Harry 1984

torsdag 16 april 2009

Käftis

I natt drömde jag att min tandläkare hade dött och testamenterat hundra tusen kronor till mig. Hans tanke var att pengarna skulle täcka mina tandvårdskostnader för resten av livet. Om det blev pengar över hade jag hans tillåtelse att använda dem som jag ville. Jag bestämde mig för att investera dem i mina barns tandvård. När jag vaknade var jag rörd över min tandläkares omtanke. Och jag tänkte på Anders Bergs tandvårdssituation, och vad jag skulle kunna göra åt den.

Hur gör man när man skapar en fond? Jag vill skapa en tandvårdsfond. Människor som anser att det är orimligt dyrt med tandvård skulle kunna sätta in pengar varje månad, t ex 100- 500 kr. Rika as som ville vara solidariska skulle kunna bidra med mer. Och så skulle människor som Anders Berg ha möjlighet att söka pengar ur fonden när behov uppstod.

Jag kan inte bara öppna ett konto och begära att folk ska sätta in pengar. Då kommer de att tro att jag försöker luras. Det måste vara flottare. Helst ett sådant där -6 - konto, som biståndsorganisationer har.

Måste de betala skatt på gåvor från allmänheten? Hur går det till när pengarna ska tas ut för att användas? Vem kontrollerar verksamheten? Hur gör planka.nu med konton och administration av pengar?

onsdag 15 april 2009

Broskmust

Det är att jag inte vill bli föremål för bedömning. Som om jag nu skulle bli det. I det här sammanhanget, menar jag. I sfärerna bortom den här kan en åhörare av min klagan näppeligen undgå att fladdra med överläppen. Vadan mitt yrkesval? Är inte dramatikeryrket en enda golgatavandring genom en veritabel bihålekoagelfanfar av andra människors bedömningar? Jo. Min enda tröst är Coop i Vällingby. Där kan man vara sin egen kassör. Man gör själv så att det säger pip. En tant talar till en genom en högtalare. Hon ser inte vad man köper. Jag är fäst vid det.

Nej, jag vet inte vad vi ska göra med Anders Borg. Han kommer väl att förtvina, han också. Ligga ledsen och uppblött bakom något onskefullt pastellfärgat. En kateter i snoppen. I höger tass ett foto av någon som han inte längre känner igen. Anders. Jag heter det. Anders. "Ansvar" är mitt mellannamn. Anders "Ansvar" Borg. Mamma? Mamma! Jag var dum när jag var finansminister. Är de fortfarande arga på mig?

Nej, det kommer vi inte att vara. Vi kommer att ha annat att tänka på, och de flesta av våra efterblivande kommer nog (till stor del tack vare den intellektuelle skarprättaren major Björklund) att vara alltför historielösa för att känna till din skuld. Det är ingen fara, Anders. Allt ska bli bra.